Ett jättetråkigt Meme som måste dö nu är det här ”If you can’t handle me at my worst, you don’t deserve me at my best”. Memet, som går ut på en snyggbild och en fulbild på en person med det citatet som caption, måste dö för att det är tråkigt och urvattnat´– och själva Marilyn Monroe-citatet måste dö för att det är så fruktansvärt dumt. Jag kom ihåg att jag såg det tidigt i mitt ”kärleksliv” och tog det för sanning. SÅ ÄR DET. SÅ FUNKAR KÄRLEKEN.
Jag ska alltså ha överseende med allt dumt den jag lever med gör för att när det är bra så är det så bra att det väger upp allt. Vad är det för skit?!
Det där citatet har gett 800 miljarder usla partners världen över carte blanche att bete sig hur som helst i sitt förhållande för att sedan trumfa upp sitt pissbeteende med en frukost på sängen eller en usel spa-helg på Värmdö där man kutar runt i en ful jävla samuraj-morgonrock och käkar Teppanyaki tillsammans med åtta dyngraka konferensknullare från Haninge Kyrkby. NU ÄR ALLT OK! ”If you can’t handle me…” o.s.v.
Det där citatet, och tänket det resulterar i, är en enkelriktad gata: De empatilösas comfort zone. Jag, jag, JAG.
”Visst, jag var fullständigt vidrig och irrationell igår, men idag älskar jag dig och idag ska jag älska upp lakanen i arslet på dig SÅ NU ÄR ALLT BRA VISST?”
Nej, det är inte alls bra? Man kan bete sig? Man kan känna av? Man kan TA ANSVAR för stämningen i rummet? För den man lever med? Kompromissa? Försöka vara en smooth operator? Det har jag alltid försökt göra och alla mina förhållanden har….gått åt helvete. Kom jag på.
Fan. Marilyn hade kanske rätt. Alla citat man hört om kärlek och förkastat kanske är sant? Jag har gjort fel? Snurrar nu.
Kom och tänka på ett annat citat som någon sa till mig när vi diskuterade ojämlika förhållanden, som jag då tyckte var det dummaste jag hört, så cyniskt: ”Man spelar som motståndaren tillåter”. Avfärdade det direkt då men inser nu att det kanske det sannaste jag hört. Man spelar som motståndaren tillåter. Game on.