Annons

Jerka Johansson
Erik ”Jerka” Johansson skriver om relationer och sitt liv vid sidan av vita duken för Café.

Annons
 

18 ziljarder streams väcker frågor om vår mentala hälsa

Ed Sheerans musik är som att streama vaniljglass rätt in i hjärnbarken och blunda.

När jag skriver detta försöker jag lyssna på årets mest streamade artist, Ed Sheeran. Lätt är det inte. Det är visserligen inte svårt heller. Det är bara INGENTING. Öppen dörr att sabla ner Ed Sheeran kanske – men 18 miljarder streams (eller vad det nu är) gör att frågor om vår mentala hälsa VÄCKS.

Att lyssna på Ed Sheeran är som att stå på den stora glassbaren i Visby hamn, där de har 8 miljoner smaker, och välja vanilj.

Att lyssna på Ed Sheeran är som att boka all-inclusive och äta pissmat som smakar grillkrydda och flytning i en vecka, för att det är skönt att slippa laga egen GOD mat.

Att lyssna på Ed Sheeran är som att beställa Hot Shots ute och tycka att man är helt GALEN.

Folk som älskar Ed Sheeran älskar höst. Folk som älskar Ed Sheeran älskar funktionskläder. Folk som älskar Ed Sheeran älskar Ernst Kirchsteiger – och hatar livet. Folk som älskar Ed Sheeran bär öronmuffar istället för mössa för att inte sabba frillan. Folk som älskar Ed Sheeran cyklar i sportkläder till jobbet och duschar snabbt när de kommer fram. Folk som älskar Ed Sheeran har alltså en dusch de använder på jobbet. Det är så obegripligt sjukt.

Det vore också otroligt ytligt av mig att prata om att han inte ens ser ut som en rockstjärna utan snarare som ett Starcraft-proffs som tappat bort sin mamma på E-mässan, så jag ska inte prata om det. Jag vill däremot prata om hur ledsen jag blir av hans sång-rap i Galway Girl. Varje gång jag hör den känner jag ett akut behov av att hugga mig i låret med en rostig vinkelhake.

För att inte tala om Eraser.

Att lyssna på Eraser är som att jag plötsligt befinner mig i en feberdröm där min pappa står i bakvänd keps och rappar högt ur Sagan om Ringen rakt in i mitt fejs. DET är vad det är! SAGAN OM RINGEN-ROCK! BLANDAT MED SAGAN OM RINGEN-RAP. FRODO-RAP!!! Aj. Blödande öron och hela den biten.

Det är musik som inte skaver eller knakar någonstans, som gör att vi slipper påminna oss om att livet är kaos, bitvis piss och att vi alla egentligen gasar oss ur krisen. Ser vi den krisen ser vi livet, kommer nära livet. Men vi vill inte. Vi vill streama vaniljglass rätt in i hjärnbarken och blunda. 18 miljarder streams talar sitt tydliga språk, människan är en förkylning på jordens kropp och snart nyser den kroppen till ORDENTLIGT för att bli av med oss och vår usla musiksmak.

Och allt är ditt och Ed Sheerans fel.

Dela
Tweeta
 

Annons
 

Det komplicerade med Agent Dex

Som vanligt pratas det väldigt mycket om Zlatan just nu, det är parfymer, det är kläder, det är lökiga Volvoreklamer där han låtsas BILA hem nattetid genom Europa, ingen packning i bilen dessutom, med två barn, och efter tre-fyra år i Paris? FETT OVERKLIGT och förmodligen trickfilmat.

Det är förstås också en comeback nu i Man U, men mest omtalat är givetvis hans vara eller icke vara i svenska landslaget nu till sommarn, (där vi som absolut bäst kommer ta oss vidare som tvåa i gruppen för att i åttondelen bli fruktansvärt förnedrade av Brasilien som kommer slita av våra huvuden och sen fekal-vomera Yoga Bonito-diarré ner i Party-Jannes hals, och om Zlatan är med då eller inte SPELAR INGEN ROLL. Där tar det slut. Som det gör. Och hela den biten. MEN.

Zlatan kommer för lång tid framöver vara den störste spelaren vi någonsin haft, det blir fånigt att ens börja rabbla hur mycket han betyder för svensk fotboll, hur många minnen vi har genom åren av alla hans otroliga prestationer, jag minns när han klackade in 2-2 mot Italien, magiskt, jag minns det för jag stod dyngrak i pissoaren på Läckerbiten i Skanstull och pissade då, och missade allting. Hörde glada ljud från ovanvåningen, så det var ju kul. Men, hans legacy går inte att ifrågasätta.

FRAM. TILLS. I GÅR.

Plötsligt dyker nämligen två klipp upp på Zlatans Instagram, där han gör något sorts samarbete med en komiker (?) som kallar sig själv AGENT DEX och ser ut en 43-årig ladd-torsk från Rättvik, med fullt jävla douche-ställ; lila(!) kostym, 2003-manbun och Paradise Hotel-brillor, och som plötsligt ska skoja med Zlatan i små korta klipp? Ingen skugga ska falla över Zlatan här han gör ju så att säga en habil insats, men AGENT DEX? AGENT.JÄVLA.DEX!!!!?? Vad fan är det som pågår???? Jag skrattar mer åt Al Pitchers Com Hem-kampanj än åt AGENT DEX, dvs jag gråter blod ur ögonen. HUR har han lyckats nästla sig in i Zlatans närmsta sfär? Det ska inte gå? AGENT DEX ska inte va där, han ska inte få bli vän med Zlatan, och han ska framförallt inte få göra humorklipp där han drar halvrisiga Seinfeld-spaningar medan Zlatan i brist på bättre omdöme spelar med och verkar vilja BYGGA varumärket Agent Dex? Varför är han där?  Har han nån hållhake på Zlatan? Det ska vara mycket svårare att vara i Zlatans inre krets? (Å andra sidan va Chippen där, kom jag på nu, så så otroligt svårt kan det ju inte vara..)

HUR ska bygget av och samarbetet med Agent Dex (VAD ÄR DET FÖR NAMN?!) sluta? Förmodligen som VM i sommar. PISS. Tack och förlåt.

Dela
Tweeta
 
Annons

Laddar